Datorer

Tänk vad mycket glädje en dator kan skapa om allt fungerar som det ska. Man kan prata och chatta med vänner över hela världen, redigera bilder, skapa dokument, lyssna på musik, titta på dvd osv osv.

Men när det inte fungerar så finns det ingenting som kan jämföras med den frustration den också kan ge. Efter en tids semester från datorn under jul och nyår hade något helt plötsligt hänt med min dator. Den var otroligt seg och ingenting fungerade. Tog datorn till vår "data-doktor" för en kontroll. Han föreslog att vi helt enkelt skulle ominstallera drivrutinen (jag tror i alla fall att det var det han gjorde). Detta fick till följd att datorn blev otroligt mycket snabbare, MEN (som Tony Irving skulle säga...) inga av mina tidigare program fanns kvar.


Sedan dess har jag ägnat timmar åt att ladda ned alla förlorade program. Och för att inte tala om alla samtal till vår Internetleverantör..... och all tid jag väntat på att de ska dyka upp som de utlovat. Att vänta 1-3 timmar efter utsatt tid är nästan som att komma i tid, i alla fall i Tanzania. Man måste ha stort tålamod om man ska överleva i det här landet. Och jag är inte mest känd för min tålmodighet, ska tilläggas. Jag blir rent ut sagt SKITFÖRBANNAD.

I går kväll när jag som bäst höll på att ladda ner Skype, msn messenger, adobe osv fick elen tokfnatt. Ja det var inte bara igår den fick tokfnatt, den brukar få det varje dag men just i går var det mycket opassande. Efter fyrtiosjunde gången med elavbrott fick jag bara nog. Varje gång elen gick var jag tvungen att börja om nedladdningen. Mina barn undrade om jag blivit tokig.

Välkommen till Afrika Mamma, sa de i kör. Pust! Vilken ansträngande dag.


Kvarstår att göra är att få kontakt med min printer. Det verkar helt lönlöst. Jag får nog gå tillbaka till data-doktorn och be om mer hjälp. Känns lite förnedrande. Jag hade faktiskt tänkt att jag skulle klara det här själv. För en gång skull.