Höger eller vänster?

Höger eller vänster. Varmt eller kallt. Vit eller svart. Ibland är kontrasterna för stora för att hjärnan ska hänga med.

Den kanske mest utmanande (för mig i alla fall) förändringen är att försöka anpassa sig till högertrafik efter en lång tid med vänstertrafik. Första bilfärden i högertrafik när vi kom till Sverige i somras höll på att sluta i kaos. Ha ha, säger säkert du som vet vad jag tänker berätta.

Jag skulle köra Gustav till stationen och hoppade glatt in i den hyrda bilen från Bilia. När vi kom ut på den lite större vägen säger jag till Gustav, - Ser du, han kör på fel sida!!!!! Nej mamma säger Gustav i panik, det är du. Tvär sväng vänster vid första avtagsväg (forfarande på fel sida), över refugen och tillbaka ut på de lite större vägen igen. Hjärtat klappade i 180.

Väl vid stationen höll jag på att köra från Gustav som hade sin väska i bakluckan. Ser i sista sekund att han springer efter bilen vinkande varpå jag gör en tvär sväng höger för att köra in mot vägkanten och parkera bilen. Allt hade varit frid och fröjd om det inte hade stått en ny bil av okänt märke vid vägkanten. Höger sida bak på bilen skrapas och den andra bilen får också sig en rejäl repa.

Min teori var då att det måste vara svårare att anpassa sig till högertrafik än till vänstertrafik eftersom vänstertrafik inte är naturligt för oss varför vi koncentrerar oss mer. Den teorin håller inte måste jag erkänna.

Första körningen i Dar es Salaam efter ca 2 veckors högertrafik i Sverige händer det igen. Jag kör ut från en avtagsväg hem från Sofie när jag plötsligt ser en bil med blinkande framljus i samma fil som jag själv. Oj oj oj. Jag reagerar för långsamt så mötande bil får köra över på höger sida för att vi inte ska krocka. (Det bör tilläggas att farten inte var så hög så ingen större fara den här gången)

Konstigt nog händer detta inte Claes. En kommentar jag känner mig tvungen att tillägga. Jag tror inte han skulle uppskatta om jag generaliserade just detta exempel.

I övrigt är vi nu tillbaka i vardagens lunk. Barnen är i skolan, Claes på arbetet och jag fortsätter att leka jobb framför datorn ett tag till.

Mitt nyårslöfte är att försöka genomföra en distanskurs i "Life Skill Coaching" som jag anmält mig till. Det ska bli kul. Och kanske behöver energiknölarna sig lite gymnastik!