Utbildning åt folket!

Kommer ni ihåg det gamla hederliga karbon papperet? För mig känns det väldigt länge sedan men här finns det faktiskt. Alla handskrivna kvitton skrivs med karbon papper och jag känner nästan nostalgi. Men det, och mycket mycket annat, vittnar faktiskt också om att Tanzania ligger långt efter utvecklingsländerna. Och just den frågan är väldigt fokuserad inte bara bland landets politiker utan också ofta debatterad i tidningarna. Den stora frågan handlar naturligtvis om Utbildning. Utbildningsfrågor är förresten också någonting som svenska SIDA är väldigt engagerad i här i Tanzania. Ett arbete som i alla fall jag stödjer.



I tidningarna har det stått att läsa att universitetsstudenterna strejkat för gratis utbildning. Någonting som för oss kan tyckas vara självklart men som inte gäller här. I slutändan blir det naturligtvis också en klassfråga. Men ska man få fart på det här landet så måste man fokusera på utbildning.




Med tanke på den hastighet utvecklingen går framåt i övriga världen så upplevs skillnaderna mycket tydligare. För att ge några exempel kan jag berätta att på väg till Claras skola i morse såg jag några ungdomar som stod och slog gräs utefter vägen. Inga gräsklippare här inte. Förra veckan grävdes det för en kabel som skulle användas till vägbelysning längst en väg här på halvön. Tror ni man använde grävskopor? Nej! Helt rätt. Det stod ca 15 unga killar med släggor i handen och hackade sig genom den torra jorden. Visserligen får de vältränade kroppar men det skulle ha underlättat arbetet om de haft effektivare hjälpmedel.

Listan kan göras oändligt lång men jag tror att jag stannar här. För att ändå summera läget så är min klara uppfattning att det är två frågor som är mer viktiga än andra i Tanzania. Utbildning och Korruption.