fredag 5 mars 2010

Familjen Edvardsson gästbloggar

Vår Tanzania resa!

Resan startade en kall februaridag med snökaos på vägarna. Väl ute på Arlanda kände man att ÄNTLIGEN, nu är vi på väg! Alla var glada och förväntansfulla.
Vår första anhalt gick till Amsterdam och därefter till Nairobi i Kenya. Planet hade problem att starta så vi blev sittande i planet i 2,5 timmar innan det var fixat. Och detta medförde att när vi väl kom till Nairobi så hade vi missat planet till Dar es Salaam. Det var där vi först fick kontakt med den tropiska hettan. Herre gud så svetten rann!!!
Vi fick vänta ca 4 timmar på vårt nästa flyg. Som tur var gick det bra att vänta även om det var en liten flygplats med få butiker. Vi fokuserade på att få komma hem till Nyqvistarna och bad i deras pool. Ja ja nog om detta.



På tisdagen började vårt första äventyr mot Mikumi Wildlife Camp. Vi åkte med vår guide, Modist, i ca 6 timmar utan AC. Men det gick alldeles utmärkt, vi såg ju fram emot att få träffa alla djuren. Resan dit var intressant. Vi åkte genom byar och fick se vardagen på nära håll. Alla cyklister som fanns efter vägarna, oj oj oj ni anar inte vad man kan få plats med på en cykel. Vi såg bland annat en man med en stor bullig fåtölj på pakethållaren och en annan som hade en stor 20 liters polva och två hängande på sidorna av cykeln. Behöver jag säga att de var fyllda med vatten också?!

När vi kom fram till Mikumi fick vi vila i 2 timmar innan vi gav oss iväg ut på savannen. Bland det första vi fick se var ett gäng elefanter på ca 20 stycken. Gissa om det smattrade i kameran. Vi trodde att vi inte skulle få se fler elefanter, men ack vad vi bedrog oss. Vi fick se hur mycket elefanter som helst och zebror, giraffer, babianer, marabou storkar, vattenbufflar, vårtsvin, flodhästar, gnuer, schakaler, impalahjortar, lejon och krokodiler. Jag har säkert glömt några. Vi var alldeles imponerade av alla sorters djur där ute på savannen. Ett minne som vi sent kommer att glömma var när vi besökte Hippo-poolen. Där låg hur många flodhästar som helst i en stor gyttjig pöl och frustade och grymtade och tillsammans med dem låg krokodilerna på avstånd. Vi stod alldeles tysta och bara gapade av förundran, vilka fantastiska djur.

Morgonen efter åkte vi ut vid 6 tiden för att vara med om soluppgången och samtidigt se när savannen och alla djuren vaknar upp. Vi åkte till Hippo-poolen och fick vara med om något ovanligt. Det var nämligen så att en flodhästunge hade svårt att ta sig ner i poolen och gick uppe på kanten och vankade av och an och ropade på sin mamma. Ja det finns mycket mer att skriva om men det får räcka så här.


Vårt nästa äventyr gick till en ö utanför Dar som heter Bongoyo. En riktig paradis Ö som man bara sett på bild innan. Vita stränder, turkost vatten, exotiska snäckor och massor med palmbladsparasoller på stranden. Vi badade och solade och dessutom så matade vi vilda muränor med fiskrester. Superhäftigt och lite läskigt eftersom de är farliga djur. På helgen njöt vi av livet vid poolen, shoppade och umgicks med Nyqvistarna.

På måndag morgon var vi på väg igen. Denna gång med färjan till Zanzibar. Det blåste en del och regnade och även om vi hade tagit åksjuketabletter så fick vi titta ned i spypåsen (utan att avslöja för många detaljer). Fram kom vi och det var vi glada över. Stone Town heter stora staden på ön. Vi började med en guidad tur tillsammans med Ibrahim som bland annat berättade om slavhandeln på 1700-talet. Hemska berättelser! Agnes fick mycket att tänka på efter det och vi har pratat mycket om det sedan dess. Efter den guidade turen åkte vi upp till norra delen av ön och kom till vår slutdestination, Kendwa Rocks. Ett alldeles underbart drömställe med vita milslånga stränder, turkost hav och massor med bandas på stranden. Och en trevlig restaurang som spelade Reggey musik i högtalarna. MAGISKT!

Vi har badat, solat, snorklat, ätit gott, njutit av livet och sett Nemofiskar och massor med andra fina fiskar. Återresan på torsdagen gjorde vi ett 12-sitsigt litet flygplan som tog 20 minuter i stället för 2,5 timmar med båt. Det var en guppig och spännande resa för 3 av oss. Och för en av oss var det rena rama helvetet! Oskar fick sitta bredvid piloten och var jättenöjd, Agnes strax bakom och Peter satt och njöt av utsikten. Jag fick min första panikupplevelse när det började att tjuta i kockpit samtidigt som det guppade av bara den. Usch, jag börjar att gråta igen av att bara skriva om det.

Väl hemma i Dar fick jag en mindre släng av magsjuka som ett brev på posten. Fredagen och den sista dagen på vår resa har vi ägnat mest åt shopping på olika ställen här omkring. Ikväll ska vi gå på en Japansk restaurang där kocken står i mitten och lagar maten samtidigt som vi äter. (Hoppas att magen är ok tills dess.)

Jag och min familj vill samtidigt passa på att tacka familjen Nyqvist för att ni har tagit hand om oss på bästa sätt, ASANTE SANA!!!! som vi säger på Swahili.

Det var lite om hur vi haft det här i Tanzania.

Och tack syrran för att jag fick det stora nöjet att sitta på denna sida av jordklotet och skriva i din blogg.

Kwaheri från
Moster Sussi, Peter, Oskar och Agnes

2 kommentarer:

sussi sa...

Hej på er allihopa och tack så hemskt mycket för senast !
Ja nu e vi hemma i kylan igen.... och magarna är i uppror så det får nog bli ett besök på vårdcentralen i morgon.Vad roligt att läsa bloggen som man själv har skrivit borta hos er i värmen. Idag är det uppackning och tvättning som står på schemat ,roliga sysselsättningar eller hur ?
Vi hörs
Asante sana och Kwaheri !
puss och kram från Edvardssons

Mormor sa...

Hej!
Vad roligt att läsa fam Edvardssons gästblogg. Vi känner ju igen oss i nästan allt ni varit med om i Tanzania, förutom förseningar och magsjukor som vi slapp vara med om. Vi är så glada att höra hur mysigt och trevligt ni hade tillsammans allihopa, och vi vet vilken härlig gästfrihet Lotta o Claes visar.
puss o kram