Hemkomna från en vandringsutflykt i Morogoro tillsammans med familjen Walter. Morogoro är en stad som ligger ca 3 timmars bilresa från Dar Es Salaam, vid foten av Uluguru bergen. Vi passade på att ge oss iväg ett par dagar då skola och arbeten var stängda på grund av Eid el Fitr. En helgdag som firas av muslimerna då fastemånaden är till ända.
Färden gick genom Dar Es Salaams hektiska folkliv till lugnet ute på landet. Väl uppe i bergen passerade vi småbyar där folket bor i små hyddor utan vatten eller el. Det är som att gå tillbaka hundra år i tiden. En liten flicka vi mötte hade en smutsig och trasig klänning på sig. Clara kunde inte riktigt förstå att det förmodligen var det enda klädesplagg hon ägde. Skor på fötterna är det endast ett fåtal barn som har. Maten lagas över öppen eld och kläder tvättas för hand av kvinnor och barn. Men är det inte lustigt, mitt i den lilla byn ser man en skylt med Coca-cola. Vi såg också en liten kille som bar en back med Cola och Fanta på huvudet, upp för den långa och branta backen. Cola är lika billigt som vatten, så varför dricka vatten när man kan dricka Cola.....?
Vi stannade i Morogoro i två dagar och hann därför med två olika vandringsleder. John från Chilunga Cultural Tourism office var vår guide i två dagar. Han var även en otroligt duktig coach. Utan honom hade nog inte Clara och Tess haft så roligt som de hade. Dag två vandrade vi "Morning Side" turen som tog oss ca 5 timmar att vandra. Färden gick upp till ett hus som byggdes av tyskar redan 1911. Då användes det som pensionat. Idag var det förfallet och ägdes av ett universitet som kommer dit någon gång ibland för att göra fältstudier. Men huset låg väldigt vackert med en imponerande utsikt över Morogoro.
Vi alla njöt av naturen, lugnet och det trevliga sällskapet.
Hit åker vi gärna igen!!!!
2 kommentarer:
Hej!
vilken fantastisk upplevelse det måste varit, vilken otrolig vy på bilden ni tagit, bra kämpat av alla barnen.
Hej på er ! det är inte klokt vad ni får vara med om..... man blir ju grön av avund. Det är mycket på vår jord som många borde se och ta lärdom av .Jag vet att svärföräldrarna brukar ha med sej småsaker som pennor,sudd och smågosedjur från våra barn till fattiga barn som blir överlyckliga över en penna eller dyl. Clara får väl ge urvuxna skor och kläder till bättre behövande när ni är ute och åker pussar och kramar från Moster Sussi
Skicka en kommentar